Slutet?

Idag har man gjort sitt sista styrelsemöte som förtroendevald i Norrtälje. Känns inte roligt alls. Självklart ser jag fram emot att börja med något nytt, men det finns få saker jag tycker lika mycket om som att jobba fackligt. Men inget varar väl för alltid. Har jag tur kanske jag kommer att få förtroende även på nya arbetsplatsen, men sånt finns ju inga garantier för. Jag försöker måla upp ett scenario om ett liv utan fackligt arbete... och det går ju inte. Usch! Nej skulle allt gå åt helvete så får jag väl börja grotta ner mig i politiken istället... eller ringa till någon på Norrtälje och leva ut mina fackliga fantasier den vägen. Jag är kanske inte frisk... men jag är passionerad i alla fall. (Hm, hade man varit singel kanske man hade testat den där som en pick-up-line)

Nej nu ska jag lega middag, jag är trots allt förtroendevald ett tag till. Slutar ju inte förrän den 30 januari... mycket kan hända. Kanske får man göra en sista insats?

Det här med att blogga

Jag är fruktansvärt dålig på det här märker jag... Men lite sporadiska inlägg kanske också är bra? Nu har semester, jul och nyår snurrat förbi. Rätt skönt det. Eller nej. Semestern kunde gärna ha varat ändå fram till påsk. Men sen börjar ju det nya jobbet sista januari. Sweet. Jag kommer att få drygt 3 timmar extra fritid per dag. Och då räknar jag inte med att jag kommer att slippa sova kvar på jobbet om helgerna. Jag vet inte vad jag ska göra med all fritid. Kanske börja sjunga mer? Kanske börja spela badminton igen? Kanske lära känna min man på nytt? =P
Ja han har väl levt ganska ensam de här åren. Usch! Det vill vi inte tänka på nu. Idag är ledig dag och shopping i stan står på schemat. Hm... det är kanske det jag ska göra sen med all fritid. Shoppa! Ja, det kör vi på...

Min prins

Det finns stunder då jag fullkomligen HATAR att vara borta hemifrån så mycket. 4 timmar som jag bara slösar bort på bussar och tunnelbanor varje arbetsdag. Men sen finns det stunder som nu. När arbetspassen ligger lite glesare, lite senare. Så att jag hinner gå upp och äta frukost med min älskade. Dagar när jag har tid att förälska mig lite mer i denna underbara man. Dagar när man bara kvittrar runt i lägenheten för att han också bor här. Han kanske inte är hemma just nu, men jag är det. Jag är hemma i vårt hem. Där det finns saker som luktar som han. Där det finns små små saker som påminner om allt vi gjort. Små minnen av resor, små minnen av äventyr, små minnen av vardagen. Små minnen som väcker stora känslor. Ibland undrar jag hur många gånger man kan förälska sig i samma person. Så där så att fjärilarna i magen är helt galna. Så att man mest går runt och ler alldeles för fånigt och sjunger tramsiga kärlekssånger. Men det finns ingenting som är bättre än att vara så här kär, så man balanserar på gränsen till att bli helt tokig. Om det bara fanns ord för hur mycket jag älskar honom.
 Min alldeles egna prins.

Ung och naiv?

Hittade ett litet dagboksinlägg som jag skrivit om min allra första vecka på jobbet:

"I måndags blev jag en smurf, det känns jävligt bra. Det är fett status med uniform ;P
Jag har sällan varit så genuint lycklig som jag har varit denna vecka... tidiga mornar och sena kvällar till trots.

Jag ber er alla om ursäkt för att jag inte varit så social på sistone. Men jag får som sagt inte ha mobiltelefon på jobbet och jag har jobbat alla dagar denna vecka. 10.30-23.00 en dag annars till typ 20... och sen tar det ju ett tag att komma hem också.

Men jag har det så jävla bra!! Fast jag börjar tvivla mer och meratt jag skulle få stanna efter sommaren, det är ju liksom inte bara jag som vill vara kvar och de lär ju inte ta in alla.

Underbara mänmniskor jobba med, sommaren kommer att bli underbar.... det har jag bestämt!!"



Ack så jag bedrog mig =P

Up n runnin'

Så nu har jag deppat klart och istället bestämt mig för att göra en kladdkaka, sortera tvätt, gå ner till tvättstugan, äta kladdkaka och sen fundera ut vad jag ska göra med mitt presentkort från Bodyshop. Awesome!
Ibland behöver man en liten svacka för att kunna känna sig på topp igen. Lite musik botar dock det mesta. Finns få saker jag älskar lika mycket som att sjunga. Fantabulous! Hade jag bara haft tålamod att lära mig att spela gitarr så skulle jag säga upp mig och bli en gatutrubadur. Nej nu ska det bakas!

Tankar

Ibland har jag såna dagar som bara försvinner medan jag sitter och tänker på annat. Sitter och tänker på vad som varit och vad som är. Kanske mest på vad som kan bli. Funderar på hur många gånger man kan se ljuset i tunneln släckas mitt framför näsan på en. Jag börjar kanske bli trött. Trött på att alltid misslyckas med det mesta jag känner är viktigt. Trött på att känna mig otillräcklig. Jag skulle vilja vara diktator. Fast kanske bara för en månad eller två. Leda in folket på rätt bana. Fast det är så mycket som är fel som jag ännu inte fått upp ögonen för. Vet inte om jag vill ser mer heller. Vet inte om det får mig att må bättre. Eller prestera bättre. Vet bara att jag är instängd här. Inlåst. Fastbunden. Ensam. Inte så konstigt att jag faller ibland. Att jag kanske skriker ibland, fast ingen hör. Eller så är det ingen som lyssnar.


Jag har en flyktplan. Men jag har ingen medhjälpare. Ensam är inte stark. Ensam är bara ensam.

Övergiven.

Kort och koncist 1

Det finns många sätt att se på saker och ting. En persons kedja kan vara en annans frihet. Idag ska jag söka min frihet. Det finns så mycket som jag skulle kunna göra, så mycket som jag skulle kunna bli. Men just nu bara en sak som jag vill vara. Gång på gång slås man av att det inte finns någon rättvisa men idag behöver jag inte rättvisa, jag behöver bara frihet.